Trevlig Valborgs

Jaha, så var denna månad slut och vi kan bara konstatera att någon aprilbebis blev det inte.  Var förbi barnmorskan som kände och klämde och gjorde bedömningen att det kan ta nån dag - eller nån vecka - innan bebben vill titta ut. Skrämmande nog bokade hon in nästa besök en vecka bort... Det är i a f första barnmorskan som har dristat sig till att uttala en gissning om kön på nåt av mina barn. Förmodligen för att vi själva hela tiden pratat om "han". Hon bekräftade i alla fall vår teori vilket genast triggade vår ångest lite grann. För snopp eller inte spelar ingen roll - men vad ska ungen heta?!?!?!

I den rådande ovissheten kändes det bra att bjuda bort sig för att fira Valborgs. Detta år tog Freja och Fredrik kommandot och styrde upp kvällen tillsammans med grannfamiljen. Och det gjorde de bra! En riktigt trevlig kväll, trots (eller kanske tack vare) att vi inte hörde en endaste liten smällare och inte såg minsta lilla fyrverkeri.

Efter god middag åkte vi plikskyldigast till brasan i byn. Där fick också hundarna stifta lite nya bekantskaper:

Ruben och Fella säger hej.

Vill du inte leka?

"För jag är en wp-hund - voff, voff..."

Grannfamiljens charmtroll intog ganska snabbt vår familj och minsann, ryckte det inte i småhundsnerven hos de flesta av oss. Tänk att kunna sitta i en gungstol och ha vovven i knäet. Nu ska vi bara bearbeta Fredrik lite...

Kolla in charmtrollet Rubens underbett.

Trötta pojkar.

Efter avklarad middag och brasa var det dags för lekar och spel. Av hänsyn till mina bloggläsare lägger jag inte ut någon ljudupptagning från Fredrik och Jockes insats i Sing Star (om sanningen ska fram kunde jag inte hålla kameran tillräckligt stilla för att kunna filma spektak...jag menar...framförandet). De fick i alla fall tio poäng för engagemang även om de själva kunde konstatera efteråt att det kanske inte var dags att ge upp sina huvudsakliga karriärer...än på ett tag...

Men Twister ägde de, karlarna! Vet inte om prestigen var högre när det gällde att tänja ledband och undvika intimitet än när det gällde att plåga stämband och locka till populäritet, men de höll sig på mattan länge, minsann!

Jag är dock rädd att det satte sina spår, för i skrivande stund sitter jag bredvid Fredrik i sängen och hör hur han kvider och stönar när han vänder sig...

Det såg lite mer avslappnat ut - och stönades inte fullt så mycket - när ungarna lekte:

Efter lite mer spel var kvällen - och det fina vädret - slut. Nu så här morgonen efter vräker regnet ner. Och vi som hade en massa planer på vad som skulle göras i dag... Kanske lika bra att klämma fram en bebis istället?