Än slank hon hit...

Det tillhör väl knappast vanligheterna...och inte klokheterna heller för den delen...att man sitter och bloggar vid 5-tiden på morgonen. Men det är så tillvaron är just nu. Tiden finns inte riktigt till och faktiskt inte lusten heller.

När livet passerar revy i snälltågsfart är det dessutom svårt att hålla sig från att köra i diket.

Å en sidan bitter-diket. Jag inser att mina nya tag med att göra mer av det som funkar och mindre av det som inte funkar...inte funkar. Min plan med att våren 2014 skulle bli den stora städningssäsongen då alla energitjuvar skulle bort har skitit sig rejält. Jag inser mer och mer att jag sitter fast i det gamla, dåliga och i sann städiver håller på att plocka bort många positiva delar som faktiskt fått mig att må bra men som jag tänkte att jag behövde städa bort för att komma vidare i livet. Fröken Larsson fungerar bättre med morot än med piska - och än bättre med ärlighet och justa metoder än egoism och dolkstick i ryggen. Just nu är det tyvärr lite för mycket av det senare. Och hur kul är det att läsa om sånt?

Å andra sidan slisk-diket. Facebook har gett mig en hel del sura uppstötningar senaste tiden. Hjärtan, pluttinutt och  hashtaggadeihopskrivnastatusdateringaromhurjävlalyckligmanärförommanskriverdet-ochfolkgillardetsåmåstedetvälbetydaattmanfaktisktÄRlycklig-eller? Jag har det bra. Livet går upp och ner men jag har en fantastisk familj och underbara vänner. Men jag behöver inte er för att övertyga mig om det.

Så. Vad blir då kvar att skriva om? Kanske att en av katterna - som är utekatt och har en kattlucka som han kan använda för att ta sig ut i tio hektar egen mark och därtill resten av världen - SJÄLVKLART just spydde i Birks sko. Såna saker.

Sportlov

Det här hade kunnat vara en sån där (i o f s världens längsta) sepåmigjagärlyckligastivärlden-Facebookuppdatering. Men faktum är jag har haft ett sjuuukt bra sportlov. Jättesportigt och, om än med lite motstånd, också ganska ledigt. Lite stresspåslag och jobbångest - framförallt i dag när vardagen knackade på i och med att jag smygstartade jobbveckan med en söndagsresa till inlandet för ett par dagars jobb - men däremellan riktigt, riktigt härligt. Nu önskar vi bara att vi hade fått behålla snön ett tag till så att vi hade hunnit med fler såna här helger, men det ser ju tyvärr tunt ut på den fronten.

 

Så. Vad har vi gjort då? Här kommer en bildkavalkad:

 

Bada i Norsjös badhus gjorde vi inte bara en utan TVÅ gånger. Första gången med grannskapets ungar och mina två yngsta, andra gången med mina fyra och svärdottern. Tror inte mina barn varit i spa´t samtidigt sen vi var i Egypten. I slutet skvalpade Birk runt helt obehindrat, med bara ett litet flytetyg runt magen.

 

 

Men badsatsningen tog inte slut där. På fredag kväll gjorde vi slag i saken och badade isvak. Nästan 20 pers trängdes i bastun (mer eller mindre påklädda) och en stor del av dem, däribland jag, svalkade av oss i vaken. Faktiskt inte alls så kallt som jag trodde.

 

 

Och så hyrde vi förstås gympasalen också. Några gånger. jag vet faktiskt inte hur många det blev till slut.

 

 

 

Och hips vips blev vi med skoter också. Med tillhörande mekning. Den fjärde skotern i familjen. Den gjorde succé. I alla fall de första milen. Sen blev det motorhaveri. Ingen större sorg för fröken Larsson som förmodligen aldrig skulle ha satt sin rumpa på den, men desto mer sorgligt för familjens motorkåta pojkar.

 

 

Så kom vi ju på att Birk, trots varande en riktig bonntölp, aldrig satt sin fot i en lagård. Så det blev ett uppskattat studiebesök i bland grannens kossor.

 

 

Mer fyrfota nöje blev det genom en ridtur för Freja och svärdottern Nina... 

 

...och diverse dragturer med hundarna, mestadels med Birk på bob (observera öronlapparna), Isac på snowboarden och jag på längdskidor. Tyvärr förstärde tövädret våra farvägar allt för snabbt.

 

 

 

I vanlig ordning hann jag med oräkneliga promenader. Mest uppskattade tidig morgon medan resten av världen...åtminstone Kalvträsk...fortfarande sov.

 

 

Men. Förstås. Allra bäst och viktigast - allt umgänge med go'a vänner och underbara familjen. KÄRLEK!

 

Helt i linje med släktgemenskap och trevligheter har vi också ägnat en del av lovet åt att börja planera en gemensam semestertripp. Vi har några jubilarer och födelsedagsbarn att uppvakta i september. Typ sju stycken. Vilket innebär att vi nu planerar en resa för, om vi får ihop det, sammanlagt 21 personer. Det är en utmaning det!

 

En annan utmaning var dagens isvägen över Vindelälven på väg till Åsele. Lite oroväckande blöta fläckar men jag tog mig över torrskodd. nu sitter jag och jobbar i en mörk lägenhet. Ensam och övergiven. Men tämligen tillfreds.

Premiärer och avvikande beteenden

Så närmar sig slutet på en av mitt livs mest omtumlande veckor. Skönt, för även om den i vissa delar har varit mycket positiv så orkar man nog inte med att ha det så här för jämnan.

 

Torsdagen var nog den märkligaste dagen i min karriär. I mina memoarer kommer den förmodligen att tillägnas ett helt kapitel. Och med det sagt, så kan man väl säga att resten av veckan fortsatte i lite samma stil, om än i mer modesta former:

• Jag och Fredrik gjorde förmodligen ett av vårt mest onödiga och omotiverade inköp när vi ramlade över en mjukglassmaskin på Jula. Den har inte bevisat sig fullt ut än, men vi börjar närma oss nåt som liknar mjukglass. Nu är det bara smaken som saknas.

 

• I ett desperat försök att kompensera ovan nämna onödig inköp till en majestätisk summa av 150:-, kom vi på att vi skulle göra ett försök att få iväg ett par skrotbilar som stått negligerade på vår gård under ett par års tid. oönskade inte bara av oss, utan alla som vi försökt prångla på dem också. Så en tvåtusing satte vi ut ena bilen för och tänkte att vi åtminstone slapp köra den på skroten. Efter 20 minuter raderade Fredrik igen och vi utlyste en en timmes lång budgivning som slutade i att vi fick sälja skro...jag menar...fyndet...för 13 000:-! Vi fick t o m ett bud på 20 papp men då hade vi redan fått handpenning från den andra köparen.
• Fredrik tillbringade en helg med oss i stugan. Bara det är nästan också värt ett inlägg i memoarerna!
• Tillsammans med Fredriks syster, hennes familj och Birks farmor och farfar, som alla tillbringade helgen med oss i stugan, gjorde vi premiär i slalombacken. Ja...eller...hälften av oss värmde bänkarna inne i skidstugan medan övriga gjorde backarna osäkra. 
• I vanlig ordning tillbringades en av kvällarna i gympasalen i Kalvträsk. Inget ovanligt i det, men Fredriks försök att rocka rockring och hans halsbrytande trampolinhopp var - som han själv skulle uttrycka det - "top of the line"! Aktiviteterna är dokumenterade men jag väljer nog att använda mig av dem vid ett väl avvägt tillfälle, typ om jag och han nån gång skulle hamna i en hätsk vårdnadstvist eller nåt.
• Vi har börjat rodda i en semester/födelsedags- (sju födelsedagars- rättare sagt) resa som inkluderar tjugo (!) personer som under någon del av en tvåveckorsperiod förhoppningsvis ska kunna vistas på samma ställe i samma land.
• Jag har haft en helt ledig helg utan minsta jobb. Eller OK då. Några mail blev det via telefonen. Men jag har inte öppnat datorn annat än för att leta semesterresor!

Om jag nu hade skrivit att vi sett både på Vasaloppet och Melodifestivalen så hade ju detta inlägg nått löpsedlarna direkt, men nån måtta får det vara. Föga överraskande är väl dock att jag råkade bli invald i en styrelse - jag har ju just klivit av två ordförandeskap och LOVAT mig själv att ta time out från föreningslivet men en liten suppleantpost kan kanske vara lagom för att klara av värsta abstinensen.

Snillen spekulerar! Avsaknad av blodsband till trots

är de ganska lika, Birk och hans farfar.

 

I vanlig ordning trångt runt middags-

bordet när vi är i stugan.

Nu ska jag hoppa i bingen efter en trevlig men ganska intensiv helg, ställa klockan på tidigt, tidigt i morgon bitti och jobba några timmar innan jag drar ihop grannskapets ungar och åker på badet i Norsjö.