Energitjuvar

Upp klockan 6 i går morse. Gjorde mig i ordning och styrde upp här hemma inför en heldag i Umeå; ett välbehövligt och efterfrågat möte med koncernkollegor stod på schemat. Så, när jag hade ytterkläderna på mig och var på väg ut i bilen, ringde telefonen. Mötet bortprioriterat. Kunde jag komma lagom till nästa träff efter lunch i stället?

Jaha, där fick man för att man hade ställt väckaren och stressat på under morgontimmarna... Klädde om, tog fram oljevaxet och försökte gnugga bort en del frustration och känsla av betydelselöshet. Så ringde telefonen igen. Lät mobilsvararen gå igång. När jag sen kollade igenom den var det en annan person inom koncernen som bor i Norsjö och för dagen var utan bil. Hon undrade om jag kunde ta vägen förbi henne när jag körde till Umeå eftersom hon skulle på samma träff som jag. En omväg på 12 mil enkel väg!!! Jag skulle nog ha varit Sveriges bäst betalda taxichaufför...om det inte varit så att jag gör detta på min föräldraledighet...

Ner till Umeå, gjorde vad som krävdes och så hem igen. Ganska matt i lacken. Fick vänta några timmar extra på att barnen kom från pappa - inte direkt rätt läge för en betydelselös, bortprioriterad, utnyttjad företagsledare/mamma...