Kände mig här om dagen på ett riktigt välvilligt och tillika husmoderligt humör. Så vid införskaffandet av div nödproviant för familjens del så köpte jag också ett par säckar blomjord. Så i dag var det dags. Uppmuntrad av en strålande vårsol gav jag mig i kast med jord, rötter, dammiga krukor och halvvissna blommor.
Och nu, halvvägs in i görat, undrar jag va fan jag håller på med. Det sägs att grönsaker kan prata. Och växter. Men säg då "tack" för helvete! Eller ge mig åtminstone en undergiven liten bladviftning.
Tacka vet jag hundar. De rastar sig själva. Och jag kan ge mig fan på att om de hade tvingats stå bortglömda ett längre tag i ett hörn, utan näring och uppmärksamhet, så hade de överöst mig med blöta pussar och glädjeskall när jag väl brydde mig om dem.
Kanske därför jag är hund- och svärmorstungeägare...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar