Karriärbyte!

Vafasen, här har jag gått omkring och trott att jag har nått min peak som socionom och egenföretagare - när min stora talang ligger inom PR- området!

Lördagens inlägg/påhitt har, med förenade krafter, nått atmosfäriska höjder i cyberspace. Tävlingen ligger nu ute på flera hundforum, Facebook, Familjeliv.se, Maskinisten.se samt ett par bloggar. Vännen Karins blogg har haft 350 läsare sedan i lördags och här har nästan 600 nyfikna tittat in!  Folk är lite blygsamma med röstningen men det kan jag förstå - hur ska man kunna välja mellan tre ångande heta karlakarlar?!?!

Nästa steg är en kalender med dessa guldgossar, som alla tar sin nyfunna karriär på största allvar. Förberedelserna och planeringen pågår redan inför 2011 års upplaga. Beställningar kan göras via kommentarsfältet.

Trots uppmärksamheten har vi - läs Fredrik - inte tappat fotfästet utan vi har försökt leva ett relativt normalt liv (även om Fredrik vid ett tillfälle duckade för en av Maskinisten.se:s läsare...). Söndagen upptogs till största delen av försäljning på loppis. Denna gång i strålande väder och därmed också med större konkurrens. Vi drog i alla fall ihop en tusing och lyckades bli av med en stor del av det glas och porslin som vi bl a hämtat hemma hos mamma och pappa.

Efter ett tag började det bli ganska tomt på borden...

...fast Ya'ax och Fella tyckte det var såååååååååå tråkigt att inte få hälsa på folk.

På kvällen tränade jag lydnad i sällskap av vänner och det gick riktigt bra för Fella. Så även i kväll. Vilket gör att jag inte helt avfärdar erbjudandet från en träningkompis om att överta hennes plats i lydnadstävlingen i Piteå på fredag... Måste fnula lite på det. I söndags cyklade jag i alla fall hem med hundarna och det gick bra förutom det faktum att Fella glömde räcka upp handen när hon skulle bajsa och därmed bjöd sin mamma på en ordentlig flygtur över styret. Lyckligtvis var det mest stoltheten som fick sig en törn - tänk, jag visste inte att den satt i ändan!

I morse var det upp tidigt som gällde. Purrade karl, hundar, lille sonen samt två 15-åringar (som tillbringar 3/4 av helgens timmar ute i garaget) och åkte till Umeå. Där satt jag i ett par fruktsamma möten gällande fortsatt utformning av arbete och organisation och sedan åkte vi alla till vackra Jonskär för god mat och umgänge med Fredriks släkt. På vägen hem var det bara Birk, Fredrik, Elias och jag i bilen. Inte ofta man får "rå om" de äldre och mer kommunikativa barnen ett och ett. Vi hade många himla bra samtal och mamma hjärtat fick sig en rejäl booster.

Blöjbyte i baksätet - sånt får man stå ut med om man är medlem i vår familj.

Nu är det sängdags. Riktigt tidigt för en gångs skull, sa den kvällströtta Jenny-Ann. Kl är 00.33. Var är tiden - och Jenny-Ann - på väg?!?!