16 juli 2010

Den enda sanna glädjen...

Så har vi lagt en mycket trevlig kusinträff bakom oss. Min släkt är inte stor - men naggande god! Ett genomgående anlag i vår gemensamma genuppsättning är ett tämligen stort mått skadeglädje och det är också därför jag - utan att få släktens godkännande - dristar mig till att lägg ut lite stilstudier från gårdagens ärofyllda tvekamper. Om inte annat hoppas jag allt är glömt lagom till nästa kusinträff...som brukar inträffa så där vart tionde år...


Sockstafett:









Ehh...den här leken har inget passande namn...men den innefattar en vaskrensare!








Kexvändarleken - här får ni lite mobila smakbitar om ni dubbelklickar på bilden:




Det bästa sparar jag till sist. En goding som redan blivit klassiker via youtube och som bara funkar en gång på varje person. Men då funkar den bra! Titta här får ni se!



Skratt och hånskratt är en bra grund för en fortsatt bra helg. Nu längtar vi redan till nästa kusinträff!

2 kommentarer:

  1. Tack för senast! Jättetrevligt att träffa allihopa, men vi får se till att det inte dröjer tio år till nästa träff:-) Kramis Åsa

    SvaraRadera
  2. Vill bara instämma med föregående talare! Det var verkligen supertrevligt! Hoppas vi kan träffas igen inom en snar framtid!
    Kram Linda

    SvaraRadera