Solen gör det inte, så det passar ju bra men någon form av belysning. Och senaste dagarna har det varit värsta tusenwattaren här hemma!
Det började mitt i veckan. Om det var nåt utslag av bobyggarinstinkt eller bara husmoderliga tendenser låter jag vara osagt - när "ilet" kommer är det bara att följa med så länge orken räcker! Köket fick sig en ordentlig duvning med skåpstädning, uppdiskning av diverse fettsamlande, dammiga attiraljer samt dammtorkning. Sen gick det av bara farten. Och Freja, den prepubertala donnan som egentligen borde vara trulig och tväsvöver ifall man ska tro samlevnads- och barnexperter, har visat sig på den allra mest energiska och nitiska sidan vad gäller städningen. Må hända har hennes stundande tjejparty i kväll haft viss inverkan, men hon har gnott och stått i varenda dag i en halv vecka! Däremellan har hon kommit och gosat, stigit upp innan väckning på mornarna och dessutom gjort sin läxa utan tillsägning. Vadan detta!?!?! 
De andra två har också gett mammastoltheten en ordentlig boost i veckan. Förutom att de båda varit hjälpsamma och burit och plockat bort här hemma, har vi varit på kvartsamtal med Elias och där med illa dold föräldrastolthet fått lyssna till superlativer på en massa områden. Inte nog med att han ryckt upp sina studieprestationer till beundransvärd nivå - hans är också en stor resurs i klassen med sin hjälpsamhet och sociala förmågor.
Isac har varit flitig och uppmärksam på karateträningarna. Otroligt att lillkroppen kan utöva såna rörelser med sådan kontroll! Han följde också med på vagn- och lydnadsträning med hundarna i veckan och visade att an faktiskt inte behvöer vara mer än en tvärhand hög för att ha pli på ett par kamphundar!
Känns som att hjärtat svämmar över av kärlek. En helt ok känsla så här på lördagsafton...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar