Tänkte skriva "Jag ser ljuset i tunneln..."

...men tror jag skiter i det. Efter en förhållandevis symtomfri dag har hostan slitit tag i mig igen. Förutom panikkänslor när man inte får upp slemmet ur lungorna, ett huvud som känns som att det ska sprängas och en röst som knappt bär, har jag nu fått helvetiskt ont på ett femkronestort område bredvid naveln. Snacka om att välja mellan pest eller kolera - antingen drunkna i slem eller hosta och tro att magen ska spricka.

Och faktum är att magen förmodligen är på väg att spricka. I alla fall om man får tro den trevliga sjuksköterskan på Sjukvårdsrådgivningen. Ett fint litet bråck som kan kröna min sönderstuckna, hudbristningsfyllda vattenballongmage. Fiiiiint! Nu sitter jag och väntar på att en läkare ska ringa tillbaka och säga nåt klokt.

Medan jag fortfarade stod på benen i dag hann jag i alla fall ut en ordentlig sväng med hundarna. En tvåtimmars tur med spark på tungt underlag. De fick turas om att dra mig uppför backarna och i slutet fick de hjälpas åt (fast Fella, sin vana trogen, slackade gärna på sin draglina). Ett av de tyngre dw-passen under senare tid.

Fella aka Babianarsel börjar visa tendenser på att löpet håller på att avta. Hoppas, hoppas att vi kan åka till Norrköping nästa helg! Har förresten ägnat några timmar åt lite skrivelser för SWBA:s räkning i dag igen. Nu ska det bara korrekturläsas och ev kompletteras innan vi tar kontakt med media.

En trevlig och hostfri lördagkväll önskar jag er, go'vänner!