I dag var det dag för the Big 40! Fast... Jag är ju ingen fan av födelsedagsfiranden (mina egna) och kände verkligen att jag varken hade lust eller tid att styra upp nåt. Har försökt analysera min ovilja til lfödelsedagsfirande. Nån åldersnojja rör det sig inte om - jag ahr ju sagt att jag är 40 under hela senaste året. Och gudarna ska veta att jag inte har några problem med att vara i fokus - jag går ju igång på att ha allas ögon och öron riktade mot mig... så länge jag gör nåt. Och det är väl det som är pudelns kärna. När man fyller år får man cred för...ingenting!!! Det är väl ingen bedrift att ha levt ännu ett år? Morsdagar däremot, de tycker jag är viktiga. Att bli firad för att man varit en bra förälder under ett år, det känns viktigt. Och att få uppmärksamhet för att man gett liv åt ett barn. Men födelsedagar - mina födelsedagar - är skit.
Gick därför i god tid ut med att det här med min födelsedag...den tar vi och skiter i... Det gick väl så där...
Under dagen har gratulationerna strömmat in. Och presenterna. Allt ifrån presentkort på lyxmiddag till träd i Afrika. Nu ser jag fram emot att på mätt mage ta flyget till Rwanda för att vattna mina skyddslingar! 
Efter vad jag förstått måste jag dock vara tillbaka lagom till nästa helg eftersom efterhängsna släktingar tänker göra vad de kan för att trotsa mitt påbud då.
Det känns skönt att ha en lugn kväll. Efter tre dagars kursande är huvudet fullt av intryck. Samtidigt vill jag inget hellre än att träna hund. Och leka. Jag gillar ju inte att leka med hundarna. Och har trott att hundarna - i alla fall Fella - inte heller tycker om det. Ya’ax brukar inte få göra det etersom han kan få stressöverslag. Men i dag har jag lekt och fått fantastiska reaktioner, t o m från Ya’ax. Så det blir lekis blandat med allvar framöver.
Nu blir det slötittande på TV och apatiskt surfande resten av kvällen. Känner krämporna komma och orken tryta i takt med stigande ålder... 
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar