Fredrik accepterar mitt bloggande med viss skepticism. Han vägrar Facebook och använder inte msn eftersom han inte vill "outa sig" på nätet. Men den här gången bad han faktiskt om att få medverka i mitt inlägg... 
Här är hans bidrag:
Det går framåt med hans tå... Eller hur man nu ska se det...
De bilderna är väl ganska symtomatiska för denna vecka. Åter igen en jobbvecka som bl a inkluderar heldag i Umeå, resa till Stockholm, avtalsdiskussioner med kunder (vilket jag hatar att ha) samt en massa, massa administrativt skitgöra. Känner mig orkeslös och likgiltig, vilket förstås också påverkar relationen till folk omkring mig. Dessutom har Fredrik drabbats av ytterligare en bortgång i sin släkt, vilket självklart påverkar honom. Utöver det så försvann snön igen (det gör den ju alltid - hur har jag kunnat tro nåt annat?!?!) och med den ljuset. I kväll är det träningstävling på Brukshundklubben igen och då får vi om jag lyckas plocka fram Fellas arbetsglädje i regnet och rusket.
En annan som har det lite tufft just nu är Birk. Tre - fyra kvällar å rad har han varit i det närmsta otröstlig. Förkyld, jättetät i näsan och förmodligen ont nånstans. Lyckligtvis är dagarna på topp - som vanligt!
Jag avslutar ett tämligen negativt blogginlägg, inleder en fullspäckad dag och väger upp de första bilderna med lite ögongodis från i somras som jag lånat från mammas kamera. Elias har ärvt mina "akta dig för linsen"-gener så han lyckades tyvärr hålla sig undan när mamma hade kameran redo.
Fining!
Kärlek över gränserna!
Docka!
"Jag ska lära ’n allt jag kan!"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar