8 oktober 2010

Tåavfall, håravfall, klokheter, trevligheter och separationer

Helt i linje med min morbida ådra lägger jag in ett par bilder så att ni får se hur Fredriks tå "utvecklas". Och till min fotfobiska vän Karin säger jag: Passa på att titta nu - hädanefter kommer varenda liktornsfylld liten fot att vara ett fall framåt...  Risken är dock att bilderna inte går att se, för de har censurerats en gång på Photobucket för att de "violated the terms of use". Minsann.



 Så här såg tån ut innan Doktor Larsson tog fram sina verktyg...




...och här strax efteråt; ett nålstick och en sprutande blodstråle senare. Observera att man kan se den inre nagelkanten inne under skinnet där blodblåsan var tidigare. Bara en tidsfråga innan nageln ramlar lös.


För övrigt mår Fredrik mycket bättre efter mitt ingrepp. Han har bara inte insett det själv än...


På tal om avfall. I dubbel bemärkelse. I går när jag duschade insåg jag att det var propptätt i avloppet. Bara att lägga sig på sina nybadade knän, demontera badkaret och hitta - och nu skämtar jag inte - en hel jäkla peruk i cyfonen!!!! Jag som får hela handen full med hår varenda gång jag duschar, hur kan jag ha tappat en kilo till utan att jag har märkt det? Ser framför mig hur jag inom en snar framtid lägger en bena bak i nacken och snurrar ihop håret uppe på skulten för att dölja min flint...


Anledningen till duschen var ännu ett trevligt träningspass med Freja och lånedottern Jennifer. Så duktiga bruttor! Dessutom riktiga solstrålar; medan vi stod och väntade på att få gå in i träningslokalen bestämde de sig för att säga hej och le till alla som kom in - och de gjorde det med sådan värme att de sannolikt smälte varenda litet hårt träningshjärta. Och så säger de att tonåringar är pestiga?!?!


Freja fick förresten frågan i går om hon inte ville ha en annan dator istället för den som havererade för nästan ett år sen. Tankepaus. Sen sa hon: "Nä. Då blir jag bara sittande och slösar en massa tid vid datorn som jag skulle kunna lägg apå mycket bättre saker." Alltså. Är det min dotter, eller!?!? *illa dold stolthet*


Så kan jag bara meddela att jag försökte mig på en separation i går. Det har varit på gång länge men nu kände jag att det var dags. Jag förberedee, planerade, packade... Men till syvende och sidst klarade jag inte av det. Så nu står det fortfarande fem flyttkartonger fyllda med böcker som jag aldrig kommer att läsa igen i en garderob på övervåningen. Klarar inte av att kasta. Ids inte skänka till Myrorna. Tvivlar på att jag kan sälja. Så alla bibliofiler är välkomna att dyka in i garderoben och förse sig.


I dag några timmars jobb, lite hundträning, shopping, lunch med kompis, städning, vanlig träning och umgänge med mor och far. Dags att komma igång om man ska hinna!


Ha en bra dag!

3 kommentarer:

  1. du anar inte! När håret väl växer ut igen kanske det är självlockigt och helt underbart tjockt! Fast just nu är det ju inte så kul... blir nog att klippa av

    SvaraRadera
  2. mamma tänk på att även mitt hår är med i din lilla peruk:D

    SvaraRadera
  3. Underbaraste - vad har jag gjort för att förtjäna dig? :-)

    SvaraRadera