Natten mot onsdag anlände vi hemma, trötta och nöjda. Hade då gjort ett pit stop hemma hos Fredriks mamma och styvpappa.
Och så ramlade vardagen över oss igen. Samma sak varenda sommar och jag lär mig ändå inte. Stress, stress, stress på grund av alla planerade projekt. Och att man dessutom ska invaderas av ogräs och snabbväxande gräsmattor, uträtta rutinåtaganden och se till att barnen inte svälter ihjäl - det ingår inte i planeringen. Ungefär fram till midsommar brukar min frustration och hysteri hålla i sig. Sen har jag förlorat kampen mot ogräset, jag har vant mig att använda machete för att slå mig fram på gräsmattan och jag lyckas blunda för ungarnas skörbjuggstendenser till följd av alla snabba "lättluncher" som de fått (hmmm...fick en idé där...om bara ungarna kunde förmå sig att tugga gräs skulle jag slå flera flugor i en smäll...frodigt gräs måste ju vara mycket c-vitaminrikt). Så jag har ett par veckor kvar att uthärda. Tills dess alternerar jag mellan att sitta med tissen framme (och i de flesta fall kommer jag också ihåg att stoppa bort den), gå med röjsågen, jobba vid datorn och försöka hålla ställningarna någorlunda inomhus. Fredrik är i full färd med att bygga badflotte till stugan. Hoppas bara att vi har tid att njuta av den i sommar.
Hundarna ska få sitt också. I går fick jag besked om att vi kommit med på agilitykursen så det får bli sommarens satsning när det gäller hunderiet. Plus lydnadsträning inför tävling till hösten förstås. Och fortsatt dragträning med siktet inställt på SM i augusti.
Tiden går fort när man har roligt! 
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar