Stuga i vinterskrud.
Lite, lite skönt men allra mest vemodigt. Så känns det att ha stängt igen stugan för vintern. Vi åkte upp och njöt av några solvarma men frostkalla nätter medan vi stökade, packade och städade. Angingen var det erfarenheten från förra året då jag håll på att dräpa Fella med råttgift (Eller... Dräpa och Dräpa... Man klarar knappast att dräpa en bulldog via magen), en önskan om att ha anledning att åka upp till stugan igen (Vi har lämnat en liten öppning ifall vädret skulle bli bra) eller så ren och skär glömska, för jag glömde ta med just råttgiftet så frågan är om vi kommer att ha många hyresgäster i vinter, sorkår som det är..?
Utsikt en frostnupen morgon i stugan - kan man annat än längta hit?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar