Stuga i vinterskrud.
Lite, lite skönt men allra mest vemodigt. Så känns det att ha stängt igen stugan för vintern. Vi åkte upp och njöt av några solvarma men frostkalla nätter medan vi stökade, packade och städade. Angingen var det erfarenheten från förra året då jag håll på att dräpa Fella med råttgift (Eller... Dräpa och Dräpa... Man klarar knappast att dräpa en bulldog via magen), en önskan om att ha anledning att åka upp till stugan igen (Vi har lämnat en liten öppning ifall vädret skulle bli bra) eller så ren och skär glömska, för jag glömde ta med just råttgiftet så frågan är om vi kommer att ha många hyresgäster i vinter, sorkår som det är..?
Utsikt en frostnupen morgon i stugan - kan man annat än längta hit?
Ser fram emot att vi får fixa till gården nere vid vattnet - stora planer inför nästa år!
Kommande vecka lär väl till stor del tillbringas nere i källaren för att plöja genom alla kläder och hitta lämpliga höstoutfits till ungarna. Visst är det konstigt att man planerar inför högtider och semestrar men hösten kommer som en överraskning varenda år?!?!
På tal om högtider. I veckan har jag tre födelsedagsbarn här hemma; Isac, Freja och Fredrik. Det blir att kalasa ordentligt till helgen!
Jag avslutar ett frostnupet inlägg med lite varma bilder; Birk som i vanlig ordning kramar och pussar Ya'ax. Skinkosttuben som Birk just hämtat ur sopprna får ni ha överseende med!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar