20 mars 2011

Är det det här som kallas semester?!




Vaknade upp ordentligt vid 7.30-tiden och kände att livsandarna hade återvänt efter fredagens helvetesresa. Vårsol och takdropp inbjöd till uteaktiviteter och jag siktade in mog på morgonpromenad och städning av hundhårsindränkta bilar. Fredrik pallrade sig också upp, om än med stirrig blick och nåt bomullsaktigt över rösten. Konstigt - vilket i o f s kan sägas vara ett normaltillstånd för honom - så jag tog hundar och unge och drog iväg på en tvåtimmars promenad. Ett tag värmde solen så mycket att jag funderade på att ta av mig till t-shirt. Underbart.



Runsten - ett exotiskt inslag på morgonpromenaden för en norrlänning


Jimmie mötte upp i slutet av promenaden och sedan gjorde vi planer för dagen. Fredrik fortfarande mer världsfrånvänd än vanligt. Med tränade ögon ställde Jimmie diagnosen; "Ehhh... Fredrik... Hur många tabletter tog du i går egentligen?!" Ja just ja - Fredrik hade ju efter typ ett halvårs uppehåll från smärtstillande hämtat ut sin medicin och i nån övernitisk iver stoppat i sig så att han skulle kunna sova ordentligt efter den 90-miliga prövningen ihopkrupen i överfulla bilar.


Vi kunde ganska snabbt konstatera att vi kanske inte skulle ägna dagen åt att lösa världsproblem utan hellre ägna oss åt lite mer lättvindliga aktiviteter. Så det fick bli lunch på Mc Donalds och sedan intog vi på norrlänningars vis Bomässan som anordnades i Nyköping.


Efter lite snurrande på parkeringsplatsen hittade vi en lucka att trycka in bilen i. Väl ute insåg vi att alla bilar runt omkring oss hade fått p-böter. Hmmm... Hur lösa detta på effektivast, enklast och billigast sätt? Fredrik tog ett steg ut ur morfindimmorna, ryckte åt sig p-boten från grannbilen och klämde fast den under vår vindrutetorkare. Kirrat!


Sedan gällde det att ta sig in på Bomässan i samma stil. Det var inte så svårt. Bara att ikläda sig ett Norrländskt Förvirrat Ansiktsuttryk och svamla sig förbi i kassan.


Ganska snabbt hittade vi Fellas uppfödare som stod i en monter. Det tog väl inte så många minuter innan Jimmie lyckades välta ett helt broshyrställ över de stackars kostymklädda "Stockholmarna".


Nu kände jag att jag hade ett behov av att styra upp hela situationen och jag kommenderade, precis som jag brukar göra med hundarna när de är allt för livliga och stissiga, "Gå bakom!" men det funkade väl så där...


Mässan innefattade också en "Antikrundan Light" och där satte vi oss ner en stund. Fredrik satt som ett ljus och tittade på utan att säga ett ord, men om det var av nyfunnet antikvitetsintresse eller drogpåverkan vet jag inte. Det enda som störde hans - och resten av publikens -koncentration var Birks ballong...



Ballongen var jätterolig...



...en liten stund i alla fall...


Nu var det liksom läge att röra på sig, kändes det som... Efter att ha charmat in oss på trädgårsmässan en sväng återvände vi till bilen, gav tillbaka p-boten till dess rättmätiga ägare (varsågod) och drog hemåt mot stundande middagstillagning.



Birk lagar middag på sitt eget lilla sätt


Efter ytterligare en timmes hundpromenad och införskaffande av nåt ton weight pull-vikter, kan vi konstatera att det här var en ganska bra semesterdag. Lite konstig men ganska bra. Ungefär som vi.


Nu en tekopp och lite chillande framför TV:n innan vi drar oss tillbaka inför en shoppingdag i morgon. Medicinburkarna tror jag att jag lägger beslag på.


Natti natti!




Sådan far, sådan son

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar