...sägs det ju, och det har jag verkligen gjort i år! För under årets sista skälvande minuter lyckas jag med en bedrift, snudd på större än föda barn. Jag fick med mig HELA familjen på en 3,5 km lång promenad. I o f s fick jag hota med uteblivna julklappar, parera utspel om "varför inte ta bilen och låta hundanra springa på löpbandet istället", plocka upp strejkande ungar från snöfyllda diken, driva på folk med avbrutna plogpinnar, förhandla med liftande tummar etc etc - men jag tyckte det var riktigt trivsamt, jag! 
Väl hemma igen var det snart dags att ta emot min lilla familj, som utökats under året med +2 i form av Birk och Maj men decimerats med -1 i form av en krasslig morfar. Om vi fortsätter så här är det inte många år kvar innan jag får min "Fanny och Alexander"-jul som jag alltid drömt om!
Efter gott julfika fick vi besök av del allra sötaste - och mest hängivna - tomte!
På uppmaning förevigade lillebror Jens Birk så att vi kan sätta upp foton på honom tillsammans med de andra barnen. Lite smakprov:
Nu stundar blåvecka. Lyckligtvis förgylld av jullovslediga egna och inlånade barn. Och av en sambo med nytt projekt - snusbakning! Och precis som vanligt ser han ingen anledning till att hålla sig till vedertagna förfaringssätt. Han har redan börjat stirra in sig på diverse matvaror inför stundande kryddning. Överbliven glögg, kanske?!
Vilka härliga bilder! =)
SvaraRadera