Storebror ser dig!

Har faktiskt aldrig egentligen känt av storebrossamhället förrän i veckan. Plötsligt dimper det ner tre födelsedagshälsningar i brevlådan. Trevligt. I alla fall de två som kom från mina ICA-affärer - de innehöll några kuponger med gåvor minsann! Men kortet från Skelleftekraft ifrågasätter jag skarpt. En trevlig liten hälsning där man försäkrar mig om att jag är värdefull för dem. Jaha? Och vem har betalt det kortet då? Inte tror jag att VD:n tagit de slantarna ur egen ficka utan det är jag själv som bekostat det med min förhöjda elavgift. Om de kan ta 19 spänn för en faktura, var kostar då inte ett födelsedagskort?!?!?!

Fram till i förrgår trodde jag att kortet desutom bara var en tam hälsning men nu, ett drygt dygn senare, undrar jag om inte de jäv... skickat lite extra spänning i ledningarna. För här är det nån sorts överslag igen. Min mekaniska förbannelse - eller en present i förskott från elleverantören. Datorn gör inte som jag vill. I-Phonen har halverst havererat. Fredrik har tillbringat en hel arbetsdag med att felsöka och ominstallera.

Tack för det, Skelleftekraft!!!

En liten anledning till att fira var i alla fall Fellas första bekantskap med metallapporten här om dagen. Det gick som bra - eller vad tycker ni?

En liten större anledning till att fira är Nyårsafton i kväll. Den tillbringar familjen i förskingring; de två äldsta barnen överger oss för kompisar. I o f s trist men helt naturligt, tycker jag! Övriga delar av familjen åker traditionsenligt till kompisar i stan.

Hade tänkt sätta mig ner och göra en genomgång av året så här i dess sista skälvande minuter. Får se vad som hinns under dagen. Annars säger jag tack för i år - vi ses 2011!

Gott Nytt År, tålmodiga och trogna bloggläsare!

Tjugondedag Knut kom fort i år...

Man ska spara det bästa till sist...

...sägs det ju, och det har jag verkligen gjort i år! För under årets sista skälvande minuter lyckas jag med en bedrift, snudd på större än föda barn. Jag fick med mig HELA familjen på en 3,5 km lång promenad. I o f s fick jag hota med uteblivna julklappar, parera utspel om "varför inte ta bilen och låta hundanra springa på löpbandet istället", plocka upp strejkande ungar från snöfyllda diken, driva på folk med avbrutna plogpinnar, förhandla med liftande tummar etc etc - men jag tyckte det var riktigt trivsamt, jag!

Väl hemma igen var det snart dags att ta emot min lilla familj, som utökats under året med +2 i form av Birk och Maj men decimerats med -1 i form av en krasslig morfar. Om vi fortsätter så här är det inte många år kvar innan jag får min "Fanny och Alexander"-jul som jag alltid drömt om!

Efter gott julfika fick vi besök av del allra sötaste - och mest hängivna - tomte!

På uppmaning förevigade lillebror Jens Birk så att vi kan sätta upp foton på honom tillsammans med de andra barnen. Lite smakprov:

Nu stundar blåvecka. Lyckligtvis förgylld av jullovslediga egna och inlånade barn. Och av en sambo med nytt projekt - snusbakning! Och precis som vanligt ser han ingen anledning till att hålla sig till vedertagna förfaringssätt. Han har redan börjat stirra in sig på diverse matvaror inför stundande kryddning. Överbliven glögg, kanske?!

NU är det jul...

Julhelgen börjar lida mot sitt slut men det är i dag det blir jul på riktigt. För i dag har jag hela min familj samlad. Äntligen.

Julafton firades i Umeåtrakten med Fredriks sida av släkten. Roligt att hitta nya traditioner. Birk fick bla fina kläder och en högt uppskattad Bobby Car.

I går på juldagen tog vi paus från julfirandet och åkte med vänner och pappa till Eddahallen. Bastade, badade och tog det lugnt. Förvånansvärt många hade följt vårt exempel och det kan minsann bli ett återkommande inslag i julfirandet - att tvinga sig att ta paus i julstöket och faktiskt uppleva lite frid, om än kanske inte en julig sådan.

För andra dagen i rad har jag nu tagit sovmorgon till fram emot 9.30. Det straffar sig i ond rygg och lite stress men det kan det vara värt. Ska försöka sparka upp kära familjen och grilla lite revbensspjäll innan föräldrar och bror med familj dyker upp mitt på dagen.

Penntroll och gratisfylla

I dag samlade vi ihop ungskocken och åkte för att träffa vår nyaste familjemedlem. Det mest bedårande lilla Penntroll världen någonson skådat!

Vilken fantastisk liten klan vi har skapat. För vilka andra barn kan hålla igång intelligenta dialoger om lingonbuskar, stuvad gröt och fläsksylt?!?

Efter att ha gjort ögonen kalas bar det av hemåt för lite uppesittarkväll med Karin, Jimmie och Karins pappa Tomas. Fast det blev inte så mycket "uppesittar"...snarare "nereliggar"... För från att ha varit precis som vanligt så fann jag mig själv liggandes på köksgolvet i fruktansvärda förlossningsvärksliknande plågor på några sekunder. Stackars Fredrik satt och pratade med Jimmie i vardagsrummet när Karin - ett par minuter efter att vi lämnat rummet - kom in och sa att hon och Tomas skulle åka med mig på akuten.

I värsta rallystil fick jag sedan personlig leverans av Karin och Tomas ända in i undersökningsrummet. Där möttes jag av en voododoktor som tog sina arbetsuppgifter på fullaste allvar. När han tog anamnesen och fick veta att jag hade fött fyra barn sa han "Bra jobbat!".  Vet inte riktigt hur han fick ihop det med det faktum att han trodde att jag och Karin var lesbiska sambos (han försäkrade att han såg att Karin var en tjej). Nåt gjorde han i alla fall när han klämde och kände på mig, för ganska snart släppte de värsta smärtorna.

Jag försökte förhandla mig hem men översittar-Karin och hokus-pokus-doktorn var i maskopi med varandra och jag tvingades avvakta en halvtimme för att se om läget skulle förvärras. Den stunden ägnade vi åt att samla på alkoholistgubbar i väntrummet. Jag hittade en skitasöt, starrblind och rullatorsburen go’gubbe som garanterat skulle ha rymts i min ficka men jag tror inte riktigt Karin och Tomas tog mig på allvar när jag sa att jag ville ta hem honom. Folk har ju hur konstiga samlarmanier som helst  - fattar inte varför det ska vara så svårt att samla på pensionärer.

Nu sitter jag i alla fall här, på tidig julafton, och känner mig lite smådragen. Nån konstig handpåläggning körde han med, dr Mystery. Och det funkade. Hoppas bara jag är nykter nog att köra till Umeå i morgon bitti.

Tusen, tusen tack till finnen-i-röven-Karin, rally-Tomas och julskinke-ätar-Jimmie för att ni styrde upp denna kväll.

God Natt världen. Och God Jul!

Tidiga julgåvor och högproduktivitet

Vilken dag! Den började tidigt med möte i stan. Sedan direkt till frissan till en, om än inte efterlängtad, så välbehövlig klippning. Tänk, jag som alltid har fått säga "Klipp upp och klipp ur så jag blir av med lite hår!" får nu säga "Rädda det som räddas kan!".  Med tanke på att frisören i stort sett bara hade halva mödan jämfört med tidigare kan man ju tycka att notan skulle halveras, men så tur hade jag inte...

Sedan tillbringade jag och Fredrik några timmar på stan. Mitt i julhysterin. Att jag lyckades hålla koncepterna - och förmå Fredrik att hålla sina - är värt en liten klapp på axeln. Särskilt med tanke på att jag inte kan påminna mig att vi faktiskt varit på stan sedan i fjol vid samma tid... Vi avklarade de sista julklappsinköpen, handlade mat och fixade en hel del tråkiga måsten.

När jag kom hem väntade ett blomsterbud från kär fd kollega i de södra delarna av landet. Förutom julhälsningar fick jag gratulationer i förskott på födelsedagen. Lite pinsamt att en fd arbetskompis 120 mil härifrån har bättre koll på min födelsedag än vad jag själv har. Jag, som råkade planera in en hundkurs hela 40-årshelgen...

Lite bättre koll har jag på köksbestyren, om än det är marginellt. Utav bara farten kokade jag knäck och kola, griljerade skinkan, gjorde en västerbottensostpaj och en cheesecake, bakade pepparkakor och skar/marinerade revbensspjäll medan jag slog in julklappar.

Och inte nog med det! Parallellt med allt stök på stan och i köket ordnade jag mig en alldeles egen liten brorsdotter! Snacka om simultankapacitet, eller hur? Jag fick förstås lite hjälp av lillebror och svägerska men jag måste ändå säga att jag är ganska nöjd med mina prestationer under dagen.

I morgon blir det jobb, julstädning och besiktning av den nya familjemedlemmen. Återkommer med rapport och bild på den lilla julgåvan!

Konflikthantering och uttänjda leder

Denna dag har gått i konflikthanteringens tecken. Började med en hel arbetsdag som till stor del gick ut på att reda ut lite groll och styra upp ansvarsfördelning - samt avsluta med att sprida lite julefrid över medarbetarna.

Kvällen inleddes med styrelsemöte och även där luftade vi tankar och frustrationer i avsikt att kunna blicka framåt.

Efter mötet ett besök hos vänner som just nu färdas på en lite guppig väg. Jag vet att de snart stöter på ett vägskäl som kommer att ta dem i rätt riktning - hoppas bara att de inte sliter ut stötdämparna onödigt mycket innan dess.

På tal om vägar - i går köpte jag ett efterlängtat löpband till hundarna! Efter att resultatlöst ha funderat, googlat och dammsugit Blocket på treadmills i lämplig prisklass lade jag ut en förfrågan på Facebook. Och ta mig tusan - inom ett fåtal minuter hade jag gjort affär! Där fick Facebook-motståndaren Fredrik så att han teg.

Vovvsen har gjort ett par löppass och det har funkat riktigt bra. Förutom för Fella som - trodde jag - plötsligt blev totalförlamad i bakkroppen. Men löpningen hade bara satt fart på bulldogmagen och det kan ju vara lite knepigt att rasta sig själv inomhus när man springer 8 km/timmen.

Nu är det ju inte bara hundarna som roar sig med gymnastiska övningar i detta hushåll:

Nåt säger mig att ungen vuxit ur sin gåstol...

Strike!

En gårdag fylld av snö, snö, snö avslutades med lite bowling. Alla satsade för fullt men jag måste tyvärr konstatera att resultatet inte blev bättre för det... Fast trevligt hade vi!

I dag var tanken att SWB Skellefteå skulle göra säsongsavslut med pulkrace. Men -15 grader och snöstorm säger annat.  Risken finns att det blir ännu en hundapatsik dag. Hittills har jag inte riktigt förstått vitsen med ett löpband för hundarna men nu blir det att dammsuga Blocket efter ett! Så om ni vet nåt som står och samlar damm - hör av er!

Nu är klockan 10.57 och jag hör att minste sonen börjar röra på sig. Dags att purra både honom och pappa, tror jag!

Börja tugga!

Läste i Norran i dag att svenskarna knäcker 7 miljoner kg julskinka varje år. SJUMILJONER!!!

Efter lite googling fick jag fram att Sveriges befolkning per 31 okt 2010 består av 9 408 028 personer. Av dessa beräknas 15% inte fira jul (mestadels muslimer, jehovas vittnen och judar). Därtill finns uppskattningsvis 6% som inte äter kött (vegarer och vegetarianer). Sen kan man ju lägga till utlandsresenärer och hysteriska bantare men å andra sidan finns det säkert nåt litet vittne eller kanske några judar som smygkäkar skinka. Dessutom kan man nog räkna bort 112 120 bebisar under ett år (=1,2%). Så säg att drygt 22 % av Sveriges befolkning går bort. Då återstår 7 338 261, 84 pers (den där sista rackarn måste vara gravt handikappad).

Allt detta innebär att varje person i åldrarna 1 - 110 år måste äta drygt 0,95 kg julskinka varje år (och tänk då på den där handikappade stackarn som förmodligen får sin i ett sugrör!!!).

Så börja tugga!!

Källor: SCB , 118 100 , Djurens rätt , svt.se

Pax inte hämta tidningen!

Såna här dagar älskar jag min granne. Han som kommer brummandes med baklastaren och fixar en farbar sträng ut till vägen. Kruxet är att han har mycket annat att göra så det blir nog att äta frukost utan morgontidning i dag.

Bonussonen hade en tanke om att komma körandes med EPA från Hörnefors i går kväll. Vi avstyrde, tack och lov. Däremot har jag en tjurig och allt för snäll pappa som gör en vansinnesresa i en liten konservburk ner till Stockholm för att hämta bror + sambo. Jag VET att jag skulle ha gjort precis likadant om jag ställdes inför samma val, men eftersom jag nu kan ta mig lyxen att stå vid sidan om och tycka så säger jag bara en sak - VANSINNIGT!

Efter en "lagom" dag i går - innehållande städning, lte jobb, ordentlig hundträning, egen träning, några julklappsinköp och en trevlig middag hos vänner - hoppas jag på en likadan i dag. Kanske liten skidtur med hundarna, julklappsinslagning, klädtvätt och så lite bowling i trevligt sällskap. Om jag överlever dagens största åtagande. Att få sambon att vakna.

Drömmar

Det är mycket nu. Tycker att jag håller koncepterna ganska bra dagtid, men på nätterna kommer de. Marorna. Jag har tre återkommande drömkategorier som jag helt amatörmässigt försöker mig på att tyda:

1. Jag är på väg någonstans men kommer aldrig fram. Stressen ökar mer och mer. Men jag hittar inte...blir uppehållen...måste göra en massa saker på vägen... Tolkning - Hinner inte allt jag borde. Av nån anledning den absolut vanligaste drömmen; just nu besöker den mig flera gånger i veckan.

2. Jag hälsar på hemma hos mina föräldrar och går ut i sommarstugan som de har stående på gården. Inne i ett av rummen hittar jag en av mina hamstrar som jag hade när jag var i tioårsåldern. Mirakulöst nog lever den fortfarande men buren är full av 30 års avföring... Tolkning - Ja, uppenbarligen är det något som jag försummat eller glömt. Och samvetet som gnager gör jäkligt ont...

3. Jag känner plötsligt att en tand är lös. Börjar pilla på den med tungan och vartefter jag gör det lossnar tänderna mer och mer. Till slut håller jag ut händerna framför ansiktet och alla tänder rasar ut ur munnen. Tolkning - Lyckligtvis inte en allt för vanlig dröm. Indikerar förmodligen att jag tappat kontrollen. Vilket jag faktiskt känner att jag inte gör allt för ofta ändå.

Jag är ju inte så mycket för hokuspokus så det finns säkert nån annan som är bättre skickad än jag på att tolka dessa drömmar. Och vad ska man göra för att slippa dem...Ja... Sova mindre kanske? Då får man ju mer tid till att hinna göra saker, bearbeta dåliga samveten och fundera på hur man ska få kontroll över saker och ting...

Ljushuvuden

Glögg, julmusik, ljusstöpning och sällskap av underbara vänner - kan det bli bättre?

I dag tog vi oss äntligen tid att bättra på julstämingen med lite "dopp i grytan". Ganska många dopp i grytan blev det. Men en tydlig arbetsfördelning à la tre självständiga damer gav utrymme för både lite dösnack och snillrika designer. Dessutom förärades vi Fredriks sällskap och minsann, gick han inte in med fullt fokus och hög arbetsmoral!

Medan tvåbeningarna stöpte ljus gangbangade de fyrbenta i rummet intill.

Och alla som var tillräckligt småväxta för att riskera drunkning i stöpkärlet fick acceptera att fjättras i därför avsett stol...

Det ska mixtras och fixas utav helvete, det som inte krokigt ska bli...

Lyckligtvis är arbetsmiljöverkets hembesök relativt sällsynta i Ersmarksbodarna.

Nu börjar det likna nå't!

Inger släppte lös sina estetiska förmågor.

Bildbevis på Fredriks fokusering...

...och engagemang.

Efter att ha hållit koncepterna i flera timmar hade Fredrik ett starkt behov av att flippa ur och vad passar sig bättre när man befinner sig i närheten av några tiotals liter smält stearin än ett litet dopp i grytan..?

Det verkade vara en jättebra idé (?!?!?!)...

...fram tills det var dags att dra bort stearinet från Fredriks håriga armar!

Ett litet smakprov på kvällens alster.