En god husmor

Sitter här efter en ovanligt god - om i vanlig ordning kort - natt på en konferensanläggning i Södertälje. Ett gott samvete sägs ju vara den bästa kudden men man sover ganska gott om man har stigit upp kl 4 för att hinna med första planet och sen jobbar ända in på kvällningen också.

På tal om samvete så finns det bara ett litet halmstrå som gör att jag håller mig fast vid illusionen att jag är en, om än inte god, så i alla fall acceptabelt fungerande husmor. Jag har gett avkall på det mesta...bakar inte bullar längre...tvättar inte alltid fönstren två gånger per år...har blommor som överlever en torka på ett par veckor och som högst kräver omplantering varannat år... MEN jag stryker fortfarande dukar (de få jag använder), gardiner och örngott. De två första byter jag ju inte särskilt ofta (längre) men örngotten i en sexpersonersfamilj varav en är bakterienojjig och en har torv fulla skallen (UTANPÅ, inte inuti) skiftas ganska frekvent.

Så här om dagen, när jag i vanlig ordning på vardagarna, plöjde mig igenom några IKEA-kassar med ren tvätt så började jag tänka på det här med örngotten... Vad skulle EGENTLIGEN hända ifall jag slutade stryka dem? Eller är värdet av att lägga huvudet på en skrynkelfri kudde högre än den energi och frustration som går åt till att hämta upp strykbräda och strykjärn nån gång varannan månad och platta till enmiljonsjuhundraelva örngott så att det räcker för ett par månader framåt? I skenet av en fd svärmor som t o m stryker trosor och t-shirts känns det ju som att man faktiskt borde kunna ägna stykningen nån timme då ock då.

Detta må vara en liten fråga för mänskligheten men för mig blev den konstigt nog stor - trots att jag inte ens bäddar sängen varje dag (knappt någonsin, som jag ska vara ärlig...).

MEN så träffade jag två av mina styrelsevänner i går. Två rediga, självständiga, kompetenta kvinnor som dessutom åtminstone ger sken av att vara riktigt goda husmödrar! Och vet ni vad? De stryker INTE örngotten! Helt plötsligt blev luften lättare att andas och marken lättare att gå på. Kanske ändå...

Beslutet är inte taget än. Men snart...