Bilar, bad och blodtrycksfall

I dag uppe tidigt för att åka iväg på jobb. Annat än mot i går, då jag fick en hett efterlängtad sovmorgon. I o f s inte så jättelång, men bara att kunna somna om trots att Birk är vaken kändes jättelyxigt. Lille Binke-Bonk ägnar nätterna åt att snora och skaffa sig nya tänder (nr 4 i ordningen på gång) så vi har lite annat är sova för oss under dygnets mörka timmar.

I går gjorde ovan nämnde debut på simhallen. Jätteroligt!!! Han var så i gasen att han sammanlagt sov knappt en timme under hela dagen. För det kan väl inte vara så att hans ADHD-gener börjar lysa igenom?!?!

Stor bil och liten Karin.

Varför nöja sig med thinnerångor när man kan förgifta ungarna med tobak också?

Före...

...och efter. Ett modest litet flower power-inslag.

En annan debut som gjordes i går var när jag fick åka på träningspasset i nylackad bil. Fiiiint! Lite småjusteringar återstår men nu svär jag över all geggamojja som sprutar upp på bilen efter våra vägar - tidigare tyckte jag att det var ganska bra att jag fick hjälp att dölja rostfläckarna...

Vägen TILL träningen var alltså ganska angenäm. Träningen mindre trevlig, tyvärr. Drygt halvvägs in i passet började det snurra och flimra framför ögonen och efter att ha envisats med att stå på benen ett tag fick jag inse fakta och inta horisontalläge.

Kanske bara ett blodsockerfall eller så en ny blodpropp i lungan. Den som lever får se. Eller. Om jag överlever får vi se.

Norrländsk galghumor.