Alltså. Det här med att blogga.

Har funderat lite på det här med bloggande. I mångt och mycket är jag, trots flera års bloggande, ganska novis på att skriva för andra. Jag tycker nämligen att det är skittrist att läsa andras bloggar och begriper inte att min egen blogg faktiskt har en liten men fast grupp av läsare. De enda bloggar som, i perioder, väcker min uppmärksamhet är de som handlar om inredning. Och då tittar jag ju mest på bilderna. Jag är dessutom tämligen världsfrånvänd i övrigt, så jag hänger inte med i mediadebatter och har inte fattat vitsen med Podcasts (Vad ÄR det egentligen?!?!), Twitter eller ens Instagram.

 

Jag känner en person. En riktig snokare. Hon hittar de mest fantastiska informationskanaler via internet och ve den som söker ekonomiskt bistånd och samtidigt lägger upp bilder på nyinköpta lyxvaror på Facebook. Helt rätt, tycker jag, men samtidigt får man sig en tankeställare. Vilken bild målar JAG upp av mig själv på nätet? Avundas min trogna läsarskara mig mina underbara helger i Paradiset och undrar hur jag ens kan försörja mig eftersom jag verkar leva i sus och dus? Funderar de över hur jag ens hinner klara av de enklaste hushållssysslor med tanke på att jag mest är ute och fotar solnedgångar?

 

Ett enkelt sätt för mig att få svar på de här frågorna vore förstås att botanisera bland andra bloggar. Jag har dock en uppfattning om att de flesta bloggar är "tema-bloggar" om kändisar, viktminskning, produktlansering, specifika intressen... Så. Alla som bara skriver för skrivandets skull då? Blottar de sig eller plockar de ut och exponerar godbitarna ur sina Svensson-liv?

 

Eftersom jag själv tycker att det är så in i helsickes tråkigt att läsa om andras vardag, så vill jag inte utsätta mina internet-bekantskaper med stress och tristess. Hur kul är det att läsa om en surfittas dagliga vedermödor, liksom?

 

Med det sagt, låter jag er förstå att mitt liv inte endast består av dans på rosor och fotograferade av vacker natur. Just nu är det ganska tufft, faktiskt. Men kanske just därför väljer jag att drömma mig bort och njuta av godbitarna. Stunderna av verklighetsflykt. Egotripparna.

 

Så. Håll till godo. En helg i Paradiset. Igen.

 

Morgonpromenad längs vandringsleden.

På väg ner till sjön.

Isac, Birk och kompisen Alva ute med hundarna.

Lika underbart som det ser ut att vara.

 Och så åter igen trevligheter med folket i Kalvträsk.

Denna gång i form av godistillverkning och bus.

Balsam för själen.