Apati

Så tog liksom allting slut. Inspirationen. Lusten. Byggmaterialet. Inredningsdetaljerna. Så i dag drar vi iväg till Burträsk för att försöka införskaffa lite av ovanstående.

 

Vi har med andra ord haft ett par göra-ingenting-dagar. Jag har jobbat medan pojkarna tagit sovmorgon och sen har vi liksom bara...hängt. Jag antar att det är såna dagar som lenar vener och sänker blodtryck men fy tusan så tråkiga de är! Vädret har också varit så där mitt emellan; inte tillräckligt varmt för shorts och t-shirt men inte heller så kallt att man kan sitta inne med gott samvete.

 

Hemma har Fredrik stökat på rejält. Bland annat har vi haft en grävare som har planerat till hela gården. Och här har jag varit, utan möjlighet att påverka. Snacka om att jag har arbetat bort mitt kontrollbehov - eller hur?! En ledig eftermiddag fick han sig i alla fall, Fredrik, och då kom han upp några timmar. Vi passade på att ta en, i vanlig ordning helt resultatlös, fisketur med flotten.

 

 

I går behagade solen titta fram så pass länge att vi tog fram cyklarna och gjorde oss en lunchutflykt till en damm lite uppströms Kalvträsket. När jag satte mig på cykelsadeln kom jag också ihåg att jag och Freja varit ute och ridit 1,5 timme för nån dag sen...

Ya'ax, som av nån anledning ser ut som en groda eftersom

bakdelen är närmare kameran än resten av kroppen. 

Å andra sidan hade han nog gärna varit en groda,

 så som han älskar att hoppa i vattnet...

Nog var väl lunchen och drickan god...

...men bäst av allt var efterrätten i form

av egenplockade blåbär! Nåja, sämre

manier kan ju en unge ha.

 

I dag är valparna fyra veckor gamla - oj, vad tiden har gått fort! Lika mycket till och sen är de borta... Jag antar att de sista veckorna kommer att bli helvetiska. Annars vet jag inte riktigt vad alla pratar om när de säger att det är så jobbigt att ha valpar...