Plikten kallar mig tillbaka till verkligheten. Möten, administration, inköp, blomvattning, gräsklippning och annat nödvändigt ont. Så nu får det bli några dagar hemma innan vi åker tillbaka till Paradiset. Och till Eden, som vi döpt nya huset i Kalvträsk till.
För jag tog mig faktiskt dit på midsommarafton. Hade lite ångest över att rycka upp Fella och valparna så snart, men trött Fella uppskattade nog det faktum att valparna fick åka i egen kupé i bilen så att hon fick kura ihop sig och sova en timme.
Lagom till lunch kom jag och hund-hopen upp. Då var det dags för premiär på en förhoppningsvis ny tradition; gemensam flottlunch ute på Kalvträsket. Med ett befolkningsunderlag på ett 40-tal bofasta och några sommarfåglar, var uppslutningen på 25 personer beundransvärd. Vackert väder, trevligt sällskap och till och med lite levande musik, bjöds det på!
Det pratades om både Titanic och Estonia när vi var på väg ut,
men trots viss överlast höll vi oss på rätt köl.
Vi har ju faktiskt en egen flotte också. Under veckan före midsommar började jag tillverka ett räcke och jag och Fredrik fortsatte under helgen fram till dess att virket tog slut. Utmanande men ack så vilsamt att filura ut vinklar och rationellaste virkesåtgången, enbart med hjälp av byggsåg, skruvdragare och diverse gamla verktyg.
Det tar sig, sa flottbyggerskan.
Valparna då? Ja, inte kan vi ju ha ett blogginlägg utan valpar! De har tjockat på sig rejält och ser både ut och låter som grisar numera. Fella gör ett jättebra jobb med reservation för att hon har en tendens att inte fatta varför ungarna skriker när hon ligger på dem. Tur att jag sover lätt...
Ya'ax då? Ja, han gör det som han är bäst på. Ligger i vägen när man kommer med famnen full av virke. Väntar på smulor under matbordet. Och så är han och hans lille kompanjon ute på många, många upptåg!
Kamphundsryktesmotverkande
aktivitet på midsommarafton.
Och så är han snygg. Det är han ju faktiskt ganska bra på.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar