Vilken vecka! Så här i retorperspektiv måste jag helt enkelt kika i almanackan för att komma ihåg allt. Fullt fart framåt. Precis så som jag vill ha det.
Jag har hunnit med ett par resor i länet för att diskutera framtidsplaner. Kryptiskt, eller hur? ;-) Ett par intensiva och viktiga personaldagar har vi också avverkat. Lite andra möten - både privata och affärsmässiga - styra upp lite nya projekt, jobba på företagsprofilen, träffa folk, förbereda inför stundande utlandsresan (och självklart kunde ju inte Larssonska familjen bara vaccinera sig som vanligt folk utan vi var tvungna att blanda in lite dramatik också) och sen ha en underbar lördag med skid- och skoteråkning, besök på Leos Lekland och slutligen bus och bubbel med goda vänner som vi träffar allt för sällan. Tänk vad mycket man hinner med om man struntar i städningen och äter rester ur frysen! :-)
Mysigt i poolen.
Veckans absoluta höjdpunkter har dock varit mina skidturer med hundarna. Det är inte länge sen grannen övertalade en mycket motsträvig och skeptisk fröken Larsson att följa med ut på en tur och nu är jag fast! Om jag, för 30 år sen, hade vetat att jag skulle ligga och invänta dagsljuset för att kunna ta på mig skidorna och ge mig ut i spåret, hade jag förmodligen tagit livet av mig. Då innebar skidåkning bara blodsmak i munnen och bakhalka eftersom jag hade en despotisk lärare som jämt, jämt skulle ha oss att tävla runt spåret. Men nu, när jag får bestämma tillfälle och takt själv (nåja, ibland är det nog, om jag ska vara ärlig, hundarna som bestämmer takten) så har stunderna efter välpistade skoterleder, strålande vårsol, gnistrande snö och glada hundar blivit de ultimata egotripparna.
Underbart, underbart, underbart!
Fördelen med att bo ute på vischan är att jag sällan möter på en levande själ. Inte nog med att jag kan njuta av tystnaden, jag vågar mig på att slipa lite på tekniken också. Och någonstans där ute i spåret, då jag med ett nöjt flin konstaterade att jag hållit mig på benen och dessutom både skejtat och gjort översteg i svängarna, så insåg jag att jag kommer att gå helt ur fas under sommaren. Så nu får det nog bli ett par skikes - terrängvariant av inlines/rullskidor. Med inbyggd broms dessutom. Helt underbart, tycker jag. Helt galet, tycker sambon. Jag tror att han bara är avundsjuk...
Kan ni se mig framrusande mellan...över...
stock och sten på ett par såna här i sommar?!
Nu lite frukost och sen försöka övertala hundarna att lyfta arslet ur soffan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar