Tidig juldagsmorgon och jag sitter och jobbar några timmar medan familjen (alla utom morgonpigge Isac, förstås) ägnar sig åt skönhetssömn. Känner för ovanlighetens skull att jag har lite tid över för en blogginsats också - det kan ju passa med lite reflektioner så här i årets sista skälvande minuter.
Jag gjorde en djupdykning i alla blogginlägg och såg vad jag skrivit för ganska precis ett år sen.
Så skrev jag: Efter ett berg-och-dalbaneår tillsammans med Fredrik känns det som att vi hittat våra roller och fördjupat vår relation. Nu kan vi se framåt istället för att ägna energi åt att lösa nuet. Jag tänker ägna året åt att njuta av umgänget med honom och världens underbaraste ungar!
Så blev det: Bara att inse - jag och Fredrik kommer förmodligen alltid att vara känslostyrda och smått hysteriska. När det är bra är det toppen och däremellan tar vi oss några ordentliga bråk. Vi har i alla fall börjat adaptera nån sorts reflektionsförmåga så om 20 - 30 år kanske... ;-)
Så skrev jag: Som alltid, har jag en önskan om att vårda övriga relationer bättre än jag hunnit under det gamla året. Och förhoppningsvis blir 2011 mindre omvälvande och mindre stressigt så att jag också får möjlighet att göra det.
Så blev det: I början av året tappade vi två goa vänner som drog söderöver. Det var ett ordentligt avbräck. Och som vanligt har det varit svårt att hinna vårda vänskaper som liksom inte rymt i det vardagliga. Hunderi och egen motion har gjort att jag i alla fall haft regelbunden kontakt med tre fina vänner som jag inte för allt guld i världens skulle vilja vara utan. Jenny - tack för sparring och att du stått ut med mig i ... måste ju vara typ 25 år?!?! Anna-Caritha - tack för värdefulla hundtips, struntprat och både större och mindre projekt! Elisabeth - tack för alla mil och för alla tankar!
Så här blir det (kanske): Hundträning och egen motion lär jag förhoppningsvis kunna hålla fast vid och i o m det också vänskaperna. I övrigt är jag luttrad nog att inte ha så höga ambitioner - Facebook är min räddning!
Så skrev jag: Jag ska också försöka njuta av tillvaron hemma men, framför allt, i stugan. Inte fara och flänga som vi gjorde förra sommaren. Självklart ägna oss åt att avsluta gamla och påbörja nya projekt (att säga nåt annat är bara ljug) men ändå ta mig tid åt att bara vara.
Så blev det: Det blev mycket mindre "flängning". I och med att jag lade ner weight pull-tävlandet nästan helt, blev vi tämligen stationära här i Västerbotten. Däremot har det flängts en hel del i och omkring kommunen; jag har lydnadstävlat en del och Fredrik har ju gjort vägen mellan Bodarna och Jörn farlig mest varje dag ända sedan försommaren och fram tills nu. Så jo, jag tog mig faktiskt tid att "bara vara" eftersom jag varit själv i stugan under vissa perioder. Några riktigt mysiga dagar hade jag, Birk, Isac och hundarna då dagarna fylldes med väsentligheter som bad, båt, matlagning och sömn.
Så här blir det (kanske): Jag räknar med mycket ensamtid i stugan även detta år. Men på nåt sätt känns det ganska ok, eftersom jag hunnit förbereda mig på det. Utmaningen består väl i att inte köra slut på stackars Fredrik, som förmodligen kommer att åka till stugan för att vila upp sig men som lär mötas av allehanda projekt så som tillbyggnad av stugan, fortsatt planering av gården, bryggbygge etc etc...
Så här skrev jag: Jobbmässigt känns det som att 2011 kan bli ett avgörande år på många sätt. Vi står i startgroparna för en expansion och jag har också fått en ny och efterlängtad roll i företaget i och med att personalgruppen blir större och min arbetsledande funktion tydligare. Från delägarens sida finns det uttalade utvecklingsambitioner men jag har också sagt att jag inte vill jäkta livet ur mig utan ha möjlighet att faktiskt jobba deltid även under detta år. Så här blev det: Det blev faktiskt ungefär som jag trodde. Ny tydligare roll för mig med i o m det också en massa nya ansvar. Det där med deltidsarbete kom liksom på skam - har nog inte jobbat så många timmar tidigare som under andra hälften av året. Det har blivit många tidiga mornar - och sena kvällar - framför datorn. Men inget ont som inte har nåt gott med sig; jag har nu fått ett större utbyte med koncernen och förhoppningsvis blir strukturen tydligare framöver. Vi har också hunnit pissa in revis i Norrbotten och det med råge! Dessutom lite nya ramavtal förutom nytillkomna samarbetspartners.
Så här blir det (kanske): En person har slutat jobba åt oss och en ny har börjat med lite nya arbetsupgifter i o m att vi drar igång öppenvården. En ny personal också på gång in i Norrbotten, förhoppningsvis redan under årets första månader. Och ambitionen är att vi ska bli åtminstone en till även i Västerbotten under året. Kanske hinner vi också marknadsföra oss så som var planerat redan för knappt ett år sen (och förhoppningsvis mäktar vi också med alla förfrågningar som dimper in i o m det). Bättre strukturer vad gäller administration är på gång och vi har ett nytt dokumentationssystem som ska implementeras.
Så här skrev jag: För 2011 gäller att fixa Lk 3, förhoppningsvis innan hösten, och sedan ägna den senare delen av året till att börja känna oss för i eliten. Engagemanget för wp är lägre i år. Jag kommer inte att flänga landet runt för att tävla utan satsar på att i första hand kvala in på SM och EM så får vi se var vi hamnar i slutändan. För Ya’ax del blir det att KANSKE starta Lk 1. I övrigt får han fortsätta att vara en fantastisk familjemedlem och soffpotatis. Jag ska dock inte dra ner på träningsambitionerna eftersom han trivs så bra med att jobba.
Så här blev det: Här kom det mesta på skam. :-( Har harvat på i Lk 3 hela året utan ett enda förstapris. Fella har gäckat mig med 10-poängare i varje moment (förutom fria följet som vi haft en 9:a på som högst) men tyvärr aldrig i samma tävling och dessutom varvat med en eller ett par nollningar på moment som hon kan ha fixat med bravur tävlingen innan. Gjorde ett par WP-tävlingar med ok resultat men orken och lusten räckte inte till att köra sjuhundramiljoner mil till en massa olika tävlingar - inte ens SM och EM. Ya'ax har inte gjort nån debut i Lk1 och kommer förmodligen inte att göra det heller. Min tid räcker inte till. Han får sin vardagliga motion (just så pass) och skapar uppmärksamhet på annat sätt; i år blev det genom att vara värsta party-poopern och se till att nästan dö i förstoppning på Fredriks, Frejas och Isacs kalas. Efter några dagar var han dock sig själv igen och nu börjar han bli "gubbe" - har t o m skaffat sig lite underhudsfett så här på äldre dar! Hunderiet har dock fått sin beskärda del av tid och ork ändå, eftersom jag dragit igång en WP-träningsgrupp i Åbyn-Byskes BK och dessutm har varit med och hjälpt till att styra upp lite kring struktur, hemsida etc.
Så här blir det (kanske): Precis som förra året, inleder vi med några dagars lydnadskurs med Tina Fridh. Jag ska satsa på att lära in elit-momenten men ändå ha ambitionen att först och främst klara av ett Lp3. WP:n får bli i samma omfattning som under 2011 och mesta tiden och orken kommer förmodligen att gå till att träna andra i Åbyn-Byskes BK. Kanske motivera folket att åka ner på Sommarkampen då vi inte fick någon tävling tilldelad oss. Och på tal om Brukshundklubben så kvarstår att ta ställning till förfrågan om ordförandeposten...
I övrigt har året karaktäriserats av stress, stress och åter stress. Självklart har jag samma ambition som tidigare att nån gång få lugn och ro i tillvaron men jag har nån sorts blind fläck där... Bilkrångel har också varit ett återkommande - nästan farsartat - tema och Carawellen lever på övertid. Lyckligtvis har vi fått "lilla grå" som bara går och går och går - även om han piskas fram i olagliga farter längs ensliga vägar eller blir påhoppad av brunstiga rentjurar. Vad gäller hälsa har tjuriga förkylningar lägrat familjen under stor del av hösten. Jag har också drabbats av ett par andra bakslag som jag inte går in på här, men som varit både ledsamma och smärtsamma att reparera.
2011 års ljuspunkter då? Två stora, önskade och välkomna starkt lysande punkter är Elias och Freja, som valt att bo hos oss på heltid. Så underbart! Fredriks körkort i böjan av året var också en hit - så sent som i går konstaterade jag hur mycket enklare mitt liv har blivit efter att kan har blivit bilburen. Ego-satsning i form av Viktväktarna och träning har också varit positivt, även om jag nu måste skärpa till mig och reparera lite misstsag som smugit sig på efter sommaren... Ett stort steg, om än tämligen ångestfyllt fast samtidigt spännande, är investeringen i en jääääääättestor traktor och bildandet av Bodarna Maskin AB. Intressant att se hur den satsningen kommer att färga vårt liv i framtiden.
Jag avslutar med en liten foto-kavalkad från senaste veckorna, då jag varit lite osynlig här på Metrobloggen. Vad gäller bloggandet, är min ambition att inte känna stress över att måsta skriva regelbundet utan att göra inlägg - korta eller långa - när jag känner att jag har nåt positivt att berätta.
Och som vanligt, får ni hålla till godo över att korten är lite här och där. Bara att konstatera - Metrobloggen är bara skit. Om nån kan hjälpa mig att flytta över alla gamla blogginlägg till nåt bättre alternativ, så tas den hjälpen tacksamt emot!
Birks modekavalkad, som brukligt är:
Lite vardagliga inslag...
Och till sist - JULEN så klart!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar