Jag vet inte riktigt när vi åkte upp och hur många dagar/nätter jag, Birk och Isac tillbringat där nu senast. Allt flyter ihop i nån sorts rutinmässig brist på rutiner. Sova hullerombuller i den stora sängen, vakna och börja med att göra upp en värmande brasa, jobba ett par timmar, väcka ungarna och se till att de är klara för dagens äventyr innan kompisen står i dörren. Sedan är vi ute. Länge. Ungarna lånar hundarna och åker ut med sparkarna medan jag tar en halvmils promenad. Jag tar skidorna och hundarna för en egotripp medan ungarna busar på gården. Och så gör vi snögubbar, har snöbollskrig och bär in ved. Dagens största utmaning är att hitta på så lättsamma och energirika måltider som möjligt. På eftermiddagen några timmar i idrottshallen tillsammans med vänner och bekanta. Eller så blir vi till exempel bjudna på skoteråkning och tacomiddag. Och mitt i allt kommer kanske en granne helt oombedd och skottar gårdsplanen. Bara för att. På kvällen kryper vi upp i den stora sängen igen. Bäddar ner oss i det fluffiga duntäcket. Pojkarna ser på film medan jag jobbar och nonsenssurfar. Kan det bli bättre? Liksom.
Men i dag hann alltså vardagen ikapp. Skolstart i morgon. En del företagsmässiga beslut som måste fattas. Vattenskadan utredas. Huset städas, måltider förberedas och tvättberget besegras. Mitt i allt ringer SVT. De vill att jag kommer ner med kort varsel och deltar i en TV-intervju. Kanske borde jag jubla inombords. Tänka att det kan vara början på nåt stort. Tro att jag äntligen får min beskärda del av rampljuset. Hoppas att detta kan vara toppen på min karriär. Kanske borde jag det. Men vet ni. Jag byter mer än gärna min stund i rampljuset mot en dag i Kalvträsk. Anytime.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar