I går kväll gjorde jag ett test på Facebook. Mitt resultat påvisade att jag i stort sett använder båda mina hjärnhalvor lika mycket. Vilket, om jag förstått saken rätt, ska vara ganska bra. Praktisk och konstnärlig i ett paket, liksom. Eller - vilket är min teori - klumpig, stressad och frustrerad. Hur som helst, det skulle ha varit intressant att ha gjort nån liknande test för ett par veckor sedan, innan jag efter allas tjat gick till doktorn med mitt stukade finger och blev direkt remitterad till handkirurgen och operation. Vilket egentligen inte medfört några obehag förutom en jäkla gipsskena som är i vägen vad än jag gör; ta på bilbältet, torka sig efter toabesök, plocka upp saker från golvet, klä sig - men framför allt förstås skriva på datorn och för hand, vilket jag gör mycket just nu. Jag blev erbjuden en sjukskrivning men har ju liksom inte riktigt tid med sånt så nu har nöden tvingat mig att bli lite ambidexter och förmodligen också nyttja hela hjärnan bättre än förr.
Nu har 1/4 av tiden med gips passerat och jag tror att jag ska fira med att köpa ny gasbinda. Handen börjar närma sig en sanitär olägenhet med tydliga spår från senaste veckans middagar, lera från smutsiga hundkoppel och lite olja och annan skit från diverse byggprojekt som jag inte kan hålla mig ifrån. För projekt är det många av just nu. Lastpallssoffa till altanen hemmavid, golvläggning både i stuga och hemma, badrums- och barackrenovering, sängbygge i stugan, student-och skolavslutningsförberedelser, sanering av ett länge negligerat hem och så borde gården få sig en duvning i form av städning och krattning. Och så var det ju det här med jobbet förstås. Ni vet, det där som jag skulle dra ner på. Det har inte gått så himla bra än så länge. Jag har haft god nytta av båda mina hjärnhalvor men nu måste situationen snart bli annorlunda annars blir det kanske tvärstopp till sommaren. Och faktiskt - jag försöker påminna mig själv om det beslut jag tagit om att inte bara snurra på in i nya saker och jobb som jag kanske inte vill ta på mig egentligen. Jag tränar på att säga nej.
Och mitt i allt detta kaos skedde en världshändelse som rubbade universum. Som fick tiden att stanna och jorden att sluta snurra för en dag. BIRK. FYLLDE. FYRA. ÅR. Inte nog att man, när man blir fyra år, automatiskt tillskrivs en majestätisk storlek och en avundsvärd mognad - man får också ha sina vantar i det STORA torkskåpet på dagis. Bara en sån sak. Birk hade tydligt deklarerat att han hade för avsikt att fira tillställningen i Kalvträsk, vilket både släkt och vänner anammade. 20 personer trängde in sig i köket och hade en riktigt trevlig - och pratig - dag tillsammans. Och allt sedan dess har Birk stolt travat runt i nya arbetsbyxor och blått nagellack.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar