I går kväll fick jag oväntat en ledig dag. Slutkörd efter att ha börjat torsdagen redan kl 04.00 och efter att ha tillbringat den på spännande möte i Stockholm, fantiserade jag om lång sovmorgon och en lättjefull dag. Och så sitter jag i vanlig ordning och jobbar kl 05.30... I och för sig eftersträvansvärt om man vill vara effektiv och känna sig duktig, men man är ju inte precis nåt socialt vidunder efter kl 20.00 på kvällarna.
Egentligen är det väl inte så konstigt att fröken Larsson (aka fröken Bionicle) beter sig lite knäppt. Livssituationen är minst sagt lite spretig just nu - ja, i vissa lägen närmast farsartad. Parallellt med att försöka förhålla sig till ett flertal vuxna människor som beter sig barnsligt i både mindre och större situationer, är jag stolt så jag nästan spricker över mina barn som beter sig så himla vuxet (Freja som dragit iväg till Småland för en praktikvecka som häst- och hunduppfödare, Isac som i vanlig ordning gör allt han kan för att alla ska må bra och Elias som faktiskt snart är vuxen och är i full färd med att ordna både körkort och jobb). Jag har också, under senaste tiden, skördat många vinster av att ha hittat rätt personal och vårdat relationerna till dem väl. När det gungar hjälper de till att leta jämvikt - vi är ett vinnande team helt enkelt! Hemmavid vilar harmonin från semesterresan kvar och kärleken blomstar även bland de fyrbenta, främst från en löpande men nyparad Fella - håll tummarna för att vi får tillökning lagom till midsommar!
Så. Vadan denna överskrift? Jo, nu är det ju så att fröken Larsson har tagit premiärturen på sina nya skikes.
=
?
Närmast lik en Bionicle drog jag iväg över stock och sten och lärde mig ganska snabbt att det inte är så dumt att ta på sig skorna ordentligt och att det finns en anledning till att reklamfilmerna för skikes INTE är inspelade i Ersmarksbodarna - när underlaget är så dåligt att t o m väghyveln som ska åtgärda kör fast, kan man inte räkna med att åka rullskidor obehindrat, oavsett om de är specialgjorda för terräng eller inte. Men skam den som ger sig, i dag har jag tänkt snöra på mig skorna ordentligt, eventuellt också läsa bruksanvisningen och sedan leta upp rätt sorts väglag. Jag tror fortfarande inte att jag är mogen för att ta på mig hundförarbältet och spänna fast mig efter mina två understimulerade hundar. Hmmm... Det var en konstig insikt. Undrar om jag håller på att bli gammal..? Klok..? Feg..?
Nåja, om lyckan står mig bi och rullskidorna vill mig väl, återkommer jag med rapport. Tills dess - ha en underbar helg!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar