Varde ljus!

Men se på tusan - är det inte nån liten julefrid som smugit sig på fröken Larsson? NÅT fel är det i alla fall - i helgen öppnade jag inte datorn en endaste gång! Det betyder förstås inte att jag inte jobbade (känner man sig ensam och övergiven kan man ju ska skriva och posta ett 60-tal julkort, skicka 45 biobiljetter och 20 chokladaskar så förstår man plötsligt att man har frotterat sig med lite folk under året...i jobbet men ändå...) men det var definitivt ett stilbrott värt att upprepas!

Att shoppa med sambon är ju inte heller nåt som är vanligt förekommande i det larssonska hemmet. Testade det under lördagen, då sista julklappsinköpen skulle göras. Nu när jag tänker efter så var vi i o f s aldrig in på stan, utan höll oss på Solbacken, där vi gör våra vanliga inköp. Och faktiskt så var vi bara in på våra vanliga affärer (d v s Jula, Biltema, Lakkapää och ICA Maxi)... Men vi brukar i alla fall inte köpa julklappar året om. Så nåt var ju annorlunda. Liksom.

Mitt fjärde julbord är avverkat också. Har faktiskt hållit mig undan de mest uppenbara inslagen vilket innebär att jag ännu inte gjort debut på julskinkan. Känner jag mig själv rätt, blir det först i strimlad form ovanpå en hemlagad pizza någon gång efter nyår som vi lär stifta bekantskap med varandra.

Med hjälp av lite inställsamhet och manipulationer fick jag Fredrik att hjälpa mig tillverka en ljuskrans i går. En stor pilkrans som tillbringat några år på undantag här hemma, fick lite vitfärg, några ljuskoppar och kedja på sig. Jag blev nerröstad när jag ville ha den över vardagsrumsbordet, men den gör sig ganska bra i hörnet av Tv-rummet också.